Midvinternattens köld är mild,
stjärnorna är insvepta i ett grått täcke.
Endast rimmen lyser upp tillvaron med sin frånvaro.
Ingen sover, allra minsta bloggarna.
Redan min svensklärare tyckte att jag borde hålla mig till prosa.
Det är den sista skälvande timmen detta år och jag har bestämt mig för att börja skriva dagbok igen. Eller blogga som det heter nu för tiden. Jag hade hoppats på att Yngve skulle tala om för mig vilket bloggverktyg som gäller, men han sa att han aldrig har varit frestad att ge sig ut i bloggträsket. Det fick bli WordPress och nu orkar jag inte installera något annat verktyg även fast jag inte är särskilt förtjust i att översättarna inte har orkat översätta alla texter.
Mitt nyårslöfte får som vanligt bli att inte försöka förbättra mig själv, utan vara nöjd mig själv som jag är.