Om livet var längre skulle jag lära mig en massa språk.
Jag skulle vilja förstå arabiska, persiska och andra språk man kan höra på tunnelbanan. Jag skulle vilja förstå vad de pratar om på min favoritkineskrog. Jag skulle vilja läsa Asterix och Tintin i original. Jag skulle vilja titta på den där tyska teve-serien om Ijon Tichy baserad på Stanislaw Lems böcker. Ja, Stanislaw Lems böcker skulle jag också vilja läsa i original, bland annat för att vissa av dem är svåra att få tag på i svensk eller engelsk översättning.
Tyvärr är jag inget språkgeni och jag har andra intressen, som jag inte vill prioritera bort, så det blir nog inte mycket mer än en dröm. Det tar tid att lära sig språk.
Ett språk jag har hållit på och lärt mig sedan gymnasiet (på egen hand) och fortfarande håller på med är ryska.
Målet är att jag ska kunna läsa en rysk bok som jag inte tidigare har läst i översättning. Jag har läst ett antal böcker på ryska som jag har tidigare läst på svenska eller engelska, men mitt ordförråd räcker fortfarande inte till för att ta mig igenom en hel bok om jag inte känner till handlingen innan.
I och med Internet har det blivit intressantare och lättare att förkovra sig i ryska. Det finns ju numera både bloggar och podcasts på ryska. Jag följer tre ryska podcasts.
Den första görs av en rysk programmerare som bor med fru och barn i Chicago. Han berättar om sitt liv och sitt jobb. Intressant eftersom jag själv är programmerare, har en tvåspråkig dotter och själv har försökt leva i ett annat land (Ryssland) under tre månader. (Еженедельный подкаст от Umputun из Чикаго.)
Den andra podcasten är ”högteknologisk” podcast, dvs den handlar om datorer, programmering och tekniska prylar, t.ex. iPhone. Det visar sig att alla tre programledarna, såväl som flera av deras vänner och bekanta, har var sin iPhone. Så nu vet vi vart alla oregistrerade iPhones tar vägen. (Радио–Т)
Den tredje podcasten består av ”samtal om livet” mellan en tjej i Ryssland och en kille som gäststuderar i Kanada. (Подкаст ”Кадры”)
Det tar tid att lära sig språk, som sagt, och ibland kan man undra om det är värt att lära sig något annat främmande språk än engelska. Nästan var som helst i världen kan man klara sig på engelska och när det gäller litteratur så brukar man kunna hitta den i engelsk översättning om svensk översättning saknas.
Därför kändes det väldigt bra förra året när jag äntligen fick tillbaka något för all tid jag har lagt ner på ryskan, när det inte räckte med engelska. Då hittade jag en DVD-box i Sankt Petersburg med en (otextad) rysk tv-serie i tio delar baserad på Michail Bulgakovs roman Mästaren och Margarita, en av de bästa böcker jag någonsin har läst.
/Björn
