Det bästa ur Arnes dagbok

Arnes dagbok

Redigerad av Björn Gustavsson.
Copyright © 1999–2078 Arne Nilsson, Björn Gustavsson.

Föregående månad | Nästa månad

Torsdag 2000-03-16: Ännu ett mail från Lena

Jag tvingade mig att svara på en gång. Annars skulle jag nog aldrig ha lyckats svara. Mina ord känns så bleka och Lena skriver så bra. Här är hennes svar på mitt svar.

From: Lena
Subject: Drömmar

Hej Arne!

Skönt att vi är vänner. Jag förstår vad du menar med skillnaden mellan känsla och förnuft, att man kan fatta någonting rent logiskt medan känslorna stretar emot och inte fattar någonting. Jag har också svårt ibland att låta bli att leta efter lyckan utanför mig själv, trots att jag borde veta bättre vid det här laget.

Egentligen har jag bestämt att jag ska sluta snoka i ditt liv, men när du nu ändå lägger ut dagboken på nätet är jag där ändå som en hök... Jag såg ett intressant inlägg i din gästbok, det om drömmar från den 13/3.

Det känns ju som en dröm så här efteråt, även om det var helt verkligt när det pågick. Precis som i en dröm är det ingenting kvar, förutom minnen, som är mycket tydligare än om det hade varit en riktig dröm. Jag tänker förstås på fredagen och lördagen "hemma hos mig".

Jag funderar på din kommentar i gästboken, att vägen till ett mål är viktigare än målet i sig. Då kändes verkligheten helt okej, att bo i en egen jättevilla, vara chef och bara jobba tre dagar i veckan. Skulle jag ha tröttnat på det i längden när jag bara fick allt utan ansträngning? Men jag undrar om jag skulle ha nått ända fram till målet om det bara hade berott på mina egna ansträngningar. Skulle jag ha hållit kursen rak? Ibland byter man kurs på vägen till ett mål. Gör man det för att man blir klokare på vägen, man inser att det inte var dit man ville, eller gör man det för att vägen är för jobbig?

Det var en underbar natt, men det var inte vi. Vi var inte oss själva. Märkte du att du var annorlunda? Kände du dig annorlunda? Du var precis som jag ville ha dig, jag vet inte vad skillnaden var, kanske var du bara säkrare på dig själv än du brukar vara.

Det var som en dröm, men ändå inte. Jag ser på det jag har skrivit att det är sent, dags för mig att sova.

Dröm sött!

Kram
/Lena - grubblar mer än vanligt

Jag kan inte minnas att jag kände mig annorlunda. Jag märkte bara att Lena var annorlunda. Mycket säkrare. Mycket vackrare. Mycket mer intresserad av mig.

Föregående månad | Nästa månad