|
Det bästa ur Arnes dagbok. Redigerad av Björn Gustavsson. |
Tisdag 2000-05-02: Peter och de hastigt påkomna semestrarna
Jag vaknade av att jag skrek.
Det var en dröm snarlik den för några dagar sedan. Jag jagade Jorge och Trollkarlen, de jagade Anja. Jag kom fram för sent för att kunna hjälpa Anja, och så kastade de sig över mig.
Till slut somnade jag om och drömde en dröm av ett helt annat slag. Den återkommer jag strax till.
Resten av dagen försökte jag få fatt på personen som ansvarade för undsättningsexpeditioner. Till slut, med morbror Birgers hjälp, lyckades jag. I morgon bitti, vid femtiden för att utnyttja morgonsvalkan, rider vi ut i öknen. Såvida Anja inte har hört av sig innan dess.
-oOo-
Den andra drömmen var en klar dröm, om en helt vanlig arbetsdag, eller kanske inte helt vanlig. I början av drömmen fann jag mig halvägs på väg till jobbet och kom på att det var sista dagen att lämna in deklarationen och att jag hade glömt blanketten hemma. Jag bestämde mig för att gå tidigt från jobbet och hämta den.Peter var ensam på kontoret.
- Jaså, nu dyker du upp, sa Peter. Är det någon smitta med hastigt påkomna semestrar?
- Öh, hurså?
- Först sticker du iväg, bara sådär, och lämnar bara ett ynkligt mail med de osannolikaste bortförklaringar jag någonsin sett efter dig.
Jag hade verkligen skickat ett mail från galären, men jag hade alldeles glömt bort vad jag hade gett för förklaring.
- Jag...
- Det är en brud förstås, sa Peter. Jag var likadan själv när jag var ung. Nu tar jag det lite lugnare, ett par brudar i veckan får räcka.
Peter är trettionio.
- Men...
- Vad heter hon? sa Peter. Det är väl en brud, va?
- Ja, jo, visst, men...
- Ta hit henne vetja. Det kan vara kul att träffa henne.
- Öh, det är nog inte så lätt... Hon skulle visst åka bort.
- Så tråkigt.
- Ja.
Peter reste sig och räckte mig en bunt papper.
- Men då har du i alla fall tid att jobba, eller hur?
- Vad är det här?
- Yngves oavslutade jobb.
- Yngve? Har det hänt honom något?
- Hänt? Varför skulle det ha hänt honom något? Nej, inget annat än ett anfall av hastigt påkommen semester, han med. Vad skulle jag göra? Han hade tio veckor insparade plus årets semester. Han tänkte vara borta minst två tre månader.
- Bara sådär?
- Och det ska man få höra från dig.
Peter sjönk ner på stolen och blev ovanligt tyst i flera sekunder.
- Han kände sig utbränd. Han gjorde ett snabbjobb, satte upp en ny kundsajt på två dagar. Rubbet! Allt klart, förutom några småfel. Men han grämde sig över de där felen, klagade på att han var slut. Det var inte läge att säga nej när han bad om att få åka på semster. Inte alls läge. Vem ska ta över alla dina jobb? frågade jag. Ge dem till Arne, sa han. Yngve tycks verkligen lita på dig.
Jag bläddrade sakta igenom pappersbunten.
- Och det gör jag med, sa Peter. Bara du kunde planera dina oplanerade semestrar lite bättre. Har du hört något av Lena på sista tiden, förresten?
- Nej, inte alls.
Jag kom inte iväg från jobbet förrän vid tiotiden. Det tog nästan två timmar att åka hem, hämta deklarationen och åka till Skattehuset på Söder. En minut i tolv la jag deklarationen i lådan.
Äldre anteckningar är arkiverade under respektive månad.