|
Det bästa ur Arnes dagbok. Redigerad av Björn Gustavsson. |
Tisdag 2001-02-20: Revisorn
ISO-boken gjorde mer skada än nytta.
Allt var rena röran i huvudet när jag kom till jobbet. Göran tittade oroligt på mig. Såg han hur trött jag var?
- Du kommer ihåg väl ihåg...?
Inte alltför diskret började han förhöra mig. Till min förskräckelse insåg jag att boken hade rört om så rejält inne i huvudet på mig att jag jag glömt allt vad jag någonsin hade vetat om var man hittade olika dokument, var min arbetsskrivning fanns, hur man tog ut dokumentnummer, hur man kvitterade ut pennor.
Göran såg mer och mer nervös ut. Då låste det sig fullständigt för mig. Jag fick inte längre fram ett enda ord.
Janne, en av de andra konsulterna, sa till oss:
- Lugna ner er nu, båda två. Om ni bara lugnar kommer det att gå hur bra som helst. Det är minst en halvtimme kvar...
I det ögonblicket plingade det till från Görans dator. Göran rusade fram till den, tog på hörlurarna och klickade upp mailet.
- Nu har han kommit till den första personen, sa Janne. Det är lugnt...
- Tyst! sa någon.
Göran reste sig igen.
- Han kommer från andra hållet! Vem släppte in honom den vägen? Han är här vilket ögonblick som helst! Och han grillar konsulterna värst!
Göran började bläddra i ett dokument han höll i handen.
- Reservplan 17B, mumlade han. Nej, för sent nu... 22C - det kan gå! Arne, göm dig under bordet! In bakom hurtsen! Fort! Ta den här! Han får inte se det!
Jag tog emot dokumentet och kastade mig in under bordet. När jag hade satt mig någorlunda tillrätta kastade jag ett öga på dokument. Det var en förteckning över planer utgående från olika tänkbara scenarion. Tja, tänkbara och tänkbara, en del verkade väl långsökta...
- Goddag.
Det var en ny röst. ISO-revisorns.
- Hurtsen sticker ut, sa revisorn. Utan ordning och reda kan jag inte arbeta.
- Aj, sa jag i nästa ögonblicket när hurtsen träffade mig.
Jag klarade glasögonen - pannbenet tog det mesta av stöten. I nästa ögonblicket vrålade Göran till och så small något till. En skärva från Görans kaffemugg rullade in under bordet.
- Jag brände mig på kaffet, sa Göran. Hurtsen går tyvärr inte att skjuta in längre. Sitt här borta i stället, så slipper du se...
- Du ser nervös ut, sa revisorn. Det finns det ingen anledning att vara. Den som har sina papper i ordning har inget att oroa sig för.
Äldre anteckningar är arkiverade under respektive månad.