|
Det bästa ur Arnes dagbok. Redigerad av Björn Gustavsson. |
Måndag 2001-01-29: Sjusovare
Broder Jakob skakade liv i mig. Förvirrad satte jag mig upp och tittade på klockan. Herregud, redan morgon.
Nu var förstås Lasse jättesur för att jag sabbat hela grejen. Sömndrucken klädde jag på mig.
Lasse var inte i bastun. Inte broder Serafim heller.
Vad hade hänt? tänkte jag. Hur kunde jag försova mig? Varför är jag så seg? Har jag väl tagit mig ur sängen brukar jag känna mig pigg.
Jag försökte minnas vad som hade hänt igår kväll när vi satte oss på nytt. Sakta började det klarna.
Broder Jakob hade i förvirringen satt sig på min gamla plats. Jag tänkte inte på det då. Jag oroade mig för att Lasse hade gjort illa sig på riktigt. Sist av alla lyfte jag den enda återstående bägaren på bordet. Det var inte den bägare jag trodde det var.
Sjutton också!
Men vart hade Lasse tagit vägen?
Varken Lasse eller broder Serafim visade sig under frukosten. Inte heller under samlingen till morgonbönen. Även flera andra munkar och predikanten saknades.
Till sist, flera minuter för sent, dök predikanten upp.
- Innan vi börjar, bröder, har jag en viktig sak att säga.
Det kan bara handla om en sak, tänkte jag.
- En av våra nykomlingar har uppfört sig på ett sätt som inte anstår en broder i vår orden. Han kommer att straffas. Låt detta bli ett varnade exempel för er alla. Han vaktas nu dag och natt av tio av våra äldsta och erfarnaste bröder. I morgon bitti kommer han att kastas för isbjörnen.
Äldre anteckningar är arkiverade under respektive månad.