Onsdag 2001-01-24: Vinterbadet Jag hade trott att det skulle vara högtidligare. Där stod vi vid vaken i tunna kläder och frös. Predikanten var där och höll tal, men jag kunde ännu mindre hänga med i talet än igår. Inte heller kunde jag se mycket, för att det var mörkt och för att jag hade lämnat glasögonen bland resten av mina kläder. Jag ville inte riskera att tappa glasögonen i vaken. Så band de fast tvättlinor runt midjorna på oss. Tvättlinorna fyllde ett dubbelt syfte. De kunde dra upp oss med dem om vi inte tog upp själva. De kunde även dra ner oss i vattnet, om vi inte hoppade i på egen hand inom tio sekunder. Mig behövde de inte hjälpa att få ner i vattnet. Fast det var inte direkt så att jag hoppade i. Det var snarare så att jag inte hade någon vidare bra koll på exakt var kanten fanns. Jag hade bara tänkt ta ett steg närmare. Jag trängde ner i vattnet och kylan trängde in i mig som tusen nålar. Ett ögonblick var jag som förlamad, men så simmade jag upp mot ytan och vräkte mig upp ur vaken. Några munkar visade mig vägen till bastun. Strax efteråt klev Lasse in i bastun. - Vad du är modig, sa han. Ner i vattnet på en gång. Mig fick de dra ner. - Hm, sa jag. Skönt att det är över.
Äldre anteckningar är arkiverade under respektive månad. |