|
Det bästa ur Arnes dagbok. Redigerad av Björn Gustavsson. |
Torsdag 2000-08-24: Madrassen
Dimensionsdörren är kvar. Jag drömde om den i natt:
Ett ungt par vill byta sin etta mitt inne i stan mot min lägenhet och jag visar dem runt. De kommer fram till dimensionsdörren.- Jag trodde det här var en tvåa, säger han. Det här ju bara en etta, och så är det en öppen dörr rätt ut på bakgården.
- Men vi ville ju komma närmare naturen, säger hon. Det där är ingen bakgård. Det ser lite kalt ut bara. Finns det några träd?
- Och finns det någon sjö?
- Jag vet inte, säger jag.
- Brukar du inte promenera där ute? frågar han.
- Det har aldrig blivit av.
- Vi blev lovade en tvåa, säger han.
- Det finns ett sovrum, säger jag. Man kan klättra in genom fönstret från gatan. Jag har en stege stående utanför. Den kan ni få med i bytet. Det är en jättefin lättmetallsstege. Jag behöver den inte längre.
- Vi kan väl åtminstone gå ut och titta innan vi bestämmer oss, säger hon.
De går ut. I samma ögonblick försvinner dimensionsdörren.
Jag vaknar.
Karin sover fortfarande. Jag har lovat henne att följa med om hon väljer att gå igenom dörren. Hon har inte bestämt sig än.
- Jag måste sova på saken, sa hon. Mormor sa att man alltid ska sova på saken. Det känns kanske bättre i morgon när det är ljusare. Får jag sova över här hos dig?
Hon tittade på dimensionsdörren.
- Jag kan inte gärna ta med mig dörren hem.
- Visst får du sova över, sa jag. Men var? Inte i sovrummet i alla fall.
- Soffan då? Nej, den är för liten.
- Allt jag har är en madrass i garderoben.
- Vi kan sova på den båda två. Jag lovar att inte ta upp så mycket plats. Jag ligger väldigt stilla när jag sover.
- Om det är okej för dig så, sa jag.
- Snarkar du?
- Inte vad jag vet. Och du?
- Inte vad jag vet.
Jag passade på att uppdatera dagboken medan hon låg i badet.
Vi låg skavfötters med varsitt täcke på madrassen. En stund låg vi tysta. Sedan sa Karin:
- Har du hört folk berätta om hur de har delat säng med någon av motsatt kön?
- Du menar att bara sova i samma säng?
- Mmm, sa hon och lät handen glida upp längs mitt ben. Har du hört hur de skryter med att inget hände?
Äldre anteckningar är arkiverade under respektive månad.