Det bästa ur Arnes dagbok. Redigerad av Björn Gustavsson. Copyright © 1999-2078 Arne Nilsson, Björn Gustavsson.

Tisdag 2000-08-15: För lite vitlök

Jag har inte ätit så mycket vitlök som jag borde. En smittbärare för mycket har kommit nära mig. Lite matt är jag, men inte förkyld. Än. Det kan gå över om jag inte låtsas om något. Jag har inte tid att bli sjuk.

Tur att jag inte hade ätit vitlök inför kundbesöket igår. Jag satt intill en tjej och förklarade för henne hur hon skulle använda alla finesser på våra webbsidor. Hon satt vid tangentbordet och jag förklarade hur hon skulle göra.

Det var länge sedan jag insåg att det är meningslöst att visa hur man ska göra. Det är som att försöka hitta i en stad genom att åka med någon som hittar. Man måste själv sitta vid ratten eller vid tangentbordet. Läraren ska sitta bredvid.

Det är en pina att sitta bredvid, vare sig det är i passagerarsätet eller bredvid tangentbordet. Alla andra skriver långsammare än en själv. Det är svårt att motstå frestelsen att själv slå den där svårförklarade tangentkombinationen eller att lägga handen på musen och visa hur den ska föras.

Nu för tiden brukar jag sitta på händerna. Väntandet medan hon knappar på tangenterna är svårare att hantera, men jag blir bättre och bättre på att fylla pausen med mina egna tankar och dagdrömmar. Tidigare försökte jag prata för att sysselsätta mig i pausen, men jag insåg att få klarar att lyssna och lära sig nya knapptryckningar på samma gång.

Jag tänkte på Karin, tjejen som jag träffade på festen förra månaden. Hon ringde mig igår och undrade om jag kan komma över någon kväll den här veckan och hjälpa henne med datorn. Det är klart jag lovade att komma. Även om det är mycket på jobbet den här veckan så gäller det att ha prioriteringarna klara för sig.

Inte för att det är något mellan oss. Hon sa direkt att hon bara ser mig som en vän. Numera kan jag hantera det. Jag kan umgås med tjejer utan att falla huvudstupa och bli olyckligt kär.